Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!
Anna Holmlunds ärliga ord om hjärnskadan: ”Det jobbigaste är...”
I en intervju med P4 Extra berättar hon om hur livet ser ut nu.
– Ibland tänker på hur det hade varit om jag inte hade en hjärnskada. Då hade mitt liv sett väldigt annorlunda ut, säger hon.
Den allvarliga olyckan förändrade skicrosstjärnan Anna Holmlunds, 35, liv för alltid. 19 december 2016 kraschade hon under ett träningsåk i den italienska bergsbyn Innichen. Holmlund, som då var 29 år, hade tagit VM-brons 2011 och OS-brons 2014. Plötsligt var det en fråga om hon någonsin skulle kunna andas själv.
Fyra månader senare vaknade hon upp ur sin medicinska koma på Danderyds sjukhus. Hon hade en allvarlig hjärnskada och kunde varken gå eller prata. Karriären som elitidrottare var definitivt över.
”Jag vill kunna klara mig själv”
I en ny intervju med P4 Extra berättar 35-åringen att hon återföddes den 5 juli 2017. Då fick hon flytta från sjukhuset i Danderyd hem till lägenheten i Haga, Sundsvall.
Livet började om. Hon fick lära sig allting på nytt. Ihop med sin personliga assistent Zandra Fjälkeby-Berg jobbade hon varje dag för att på något sätt närma sig en hyfsat normal vardag igen. Anna Holmlund säger att Zandra hjälpt henne lagom mycket med saker, men att hon låter henne försöka själv först.
– Jag vill kunna klara mig själv, det är målet. Att bli så självständig som möjligt, säger hon till P4 Extra.
Ena sidan av hennes kropp är mer eller mindre satt ur spel. Hennes högersida fungerar inte. Det är klart att det påverkar hennes vardagsliv. Hon medger att det ibland gör henne ledsen att tänka på det.
– Det jobbigaste är att jag ibland tänker på hur det hade varit om jag inte hade en hjärnskada. Då hade mitt liv sett väldigt annorlunda ut. Det är klart att jag tänker på det ibland. Men inte så ofta, säger hon.
Ska simma Vansbrosimmet i juli
Eftersom det inte längre är möjligt för henne att åka skidor har hon fått hitta substitut. Hon gillar att cykla, men framför allt att simma. Trots att bara ena sidan av kroppen fungerar fullt, och att hon därmed tvingas crawla med en arm, ska hon simma Vansbrosimmet (3 000 meter) den 8 juli. Det ser hon fram emot väldigt mycket.
– Det är så skönt att simma. Då spelar det inte så stor roll att jag har min hjärnskada. Det enda jag behöver hjälp med är att ta på mig cyklopet och simfötterna. Sen behöver jag ingen mer hjälp, berättar hon.
Hon medger att när hon simmar så känner hon sig fortfarande som ”gamla Anna”. Då är det inte så mycket att tänka på – det är bara att simma framåt. Och visst finns den ”gamla” Anna där inne någonstans.
– Ja, någonstans finns hon väl. Men hon är inte med mig jämt, avslutar hon.
FOTO: Olle Sporrong/EXP/TT, Instagram, Fredrik Persson/TT