Åsa Jinders avslöjande om Little Jinders familjelycka

Hur står det till världens bästa Åsa?

– Dagsrapport: mycket bra. Det är rätt tidig morgon och jag är begåvad med utomordentligt bra morgon- och förmiddagshumör. Allt går, allt är förlåtet och livet leker. I eftermiddag återgår väl humöret till pandemi, karantän och det trista i att inte dela hemlisar med en man. Men det är då det!

För ett par år sedan bröt du upp från ett mångårigt äktenskap. Gick du sönder inombords?

– Inombords och utanpå. Ryggen opererades 2018 på grund av all press och stress. Då klarade jag inte att härbärgera sorgen, sveket och oron över framtiden längre.

Vad saknar du mest från din tidigare tillvaro som gift?

– Jag har förmåga att skilja på saker, jag kan tydligt se det positiva jag upplevde. Innan allt föll. Trygghet. Skratt. Ömhet. Enorm tro på den jag var och det jag gjorde. Min enorma kärlek till honom var sann.

Vad uppskattar du mest med din nya tillvaro?

– Att bo i Stockholm. Det betyder närhet till mina barn och barnbarn, vänner och allt jag älskar med en storstad. Liv. Folk. Kultur. Nöje. Stockholm är dessutom vackert. Jag hör hemma här.

Åsa Jinder om relationen med ex-maken Jonas Otter

Hur ser din relation med ex-maken ut, numera?

– Den ser inte ut alls.

Har du någon ny karl vid din sida?

– Nej. Folk pratade om "köttmarknaden" förr, på krogar och så vidare. Då var det enklare att uppleva andra människor, att dras magnetiskt till någon. Tinder är definitivt inte min grej. Jag förstår inte mig på det. En själlös marknad. Så utsikterna är kanske inte de bästa för att träffa någon.

Efter uppbrottet sa du något i stil med: ”Jag kommer gifta mig igen, det vet jag”. Känner du fortfarande likadant?

– Det där var lite taget ur sitt sammanhang. Blev ställd när jag såg rubriken. Jag uppfattade det som en något luddig fråga i ett sammanhang och min poäng var att jag trots allt inte är bitter. Att jag tror på kärleken.

Vad tycker du är mest fascinerande respektive skrämmande med kärleksrelationer?

– Att dela den inre världen med någon är fascinerande, att genomlysa och vara genomlyst. Attraktion är förtrollande. Det mest skrämmande är hur sorgsen man kan bli av att bli sviken.

Du har två barn, Johannes och Josefine. Den sistnämnda är ”Little Jinder”. Vad har hon för synpunkter på hur du ska tänka när det gäller val av framtida kille?

– Josefine är en inkännande, icke dömande och väldigt omtänksam. Hon ser på mig och känner om jag är lycklig med en människa. Sonen är hårdare att ta sig förbi på väg till mig. Han ser igenom oärliga avsikter direkt. Ganska bra kombo om jag skulle mista omdömet totalt, (skratt).

Hur gammal var Josefine när det gick upp för dig att hon var ett musikaliskt geni?

– 12 år. Hon fick en elbas hon önskat sig. Hon spelade direkt. Jag frågade hur hon kunde veta hur hon skulle göra. Hon svarade: ”Det vet man inte, mamma, det hör man”.

Superstjärnan Carola Häggkvist är ett av Josefines största fan, enligt initierad källa. Helt ärligt: är du grön av avundsjuka?

– Nej, det tycker jag naturligtvis är helt i sin ordning. Josefine beundrade Carola som liten och fick ju träffa henne så jag tycker gott de kan swicha roller nu. Alla gillar alla, det är ju fint!

Har ni planer på att uppträda ihop, du och Josefine?

– Det har vi redan gjort. Jag har gästat både på Trädgården och Berns. Hennes fans är fantastiska.

Åsa Jinder om Little Jinders familjelycka

Josefine fick nyligen barn. Är barnbarn livets efterrätt?

– Jag gillar inte det uttrycket. En efterrätt kommer sist, efter en huvudrätt. Man är mätt och lite trött. Jag ser inte på livet så. Mitt barnbarn är inte efter någon, eller före. Alla jag älskar är mitt i.

Vad är det bästa med dig – som människa?

– Jag vet inte riktigt. Kanske att jag faktiskt finns till. Det ger mig möjlighet att göra mig av med dåligheter och förädla det som eventuellt är bra.

Vilken artistkollega står du närmast?

– Den jag känner att jag kan säga precis som det är till är nog två: Cajsa-Stina Åkerström och Lisa Nilsson.

Varifrån får du din inspiration, då?

– Jag har alltid grävt där jag står. Behöver varken natur eller något särskilt ställe för det. Jag behöver bara mig själv och det kan vara svårt nog.

Vem är den kändaste personen du haft i publiken?

– Japanske kejsaren, kanske, om han är kändare än alla i kungahuset.

Hur kom det sig att du började spela just nyckelharpa?– Pappa byggde en. Jag provade att spela - och kunde. Var något av ett underbarn. Blev ju Sveriges yngsta riksspelman genom tiderna. Jag hade nog aldrig lagt ned så mycket tid om det inte varit så enkelt, jag fick mycket bekräftelse av min lärare och det drev mig.

Vilken vardagsrutin har du svårt att avstå?

– Kaffe på morgonen - i sängen.

Vilket beteende stör du dig på i trafiken?

– Att folk är så arga. Blir så triggade. Jag är tvärtom, jag vinkar och tackar och så…

Vad kan det vara svårt att tro om dig?

– (Skratt). Folk har jättemycket fördomar om mig på grund av nyckelharpan och mina romantiska texter. De ser ”helylle” och det har jag aldrig varit i närheten av. Sedan har väl folk svårt att ta in hur fotbollsintresserad jag är. Att jag älskar att se på fotboll, gärna på O´learys och dricka öl.

När skrattar du mer än vanligt?

– När jag repar med min pianist Maria Johansson. Hon är otroligt rolig. Har en fantastisk humor som bygger på snabbhet, intelligens och gränslöshet. Jag älskar att åka på turné med henne. Vi skrattar 50 mil i bil. Underbart.

Vilket årtal vill du gärna ska gå i repris?

– Jag vänder på frågan. Jag önskar ingen människa på jorden mitt 2017, 2018 eller 2019. Alla andra svårigheter i livet har jag klarat ut tack vare att alltid strävat efter att förstå och försonas. Dessa år har jag inte räckt till för. De är utom allt förstånd och helt orimligt svåra.

Vilken är den bästa stunden på din dag?

– Morgonen. Jag har alltid känt så. Kreativiteten är på topp, sinnena rena och nyväckta. Jag jobbar bäst mellan 06.00-12.00. Är väldigt effektiv och glad då. Senare på dagen är det som att jag inser hur komplicerat och svårt det jag gör, eller själva livet är. Då måste jag börja fokusera och anstränga mig på ett annat sätt.

Slutligen Åsa, vad skulle du välja: träna Kung-fu med Ove Sundberg och bo i hans badkar under hela jul- och nyårshelgen 2020, ge ifrån dig ett ångestskrik varje gång en buss åker förbi dig på gatan eller krullpermanenta Lasse Kronér och förvara honom i ditt städskåp – för evigt?

– Bo i ett badkar en hel jul och nyårshelg låter ju som en dröm. Badkar är min favoritplats! Lite träning på det är ju toppen. Lätt val!