Claes "Clabbe" af Geijerstam hittade kärleken på Finlandsbåten: "Min hustru är ett väsen"
Jag har alltid varit lite rädd för Clabbe, 70. Minns honom från mitt flickrum i källaren hemma i Fjugesta. Hur jag alltid lyssnade till ”Rakt över disc” på fredagarna när jag kom hem från stallet. Han har alltid verkat så respektingivande på något sätt. Nu ses vi på ett fik i Nacka Forum. Han vill ha kaffe med socker. Jag tar en sallad.
– Jag bor i Saltsjö Boo så det är rätt nära hit och så tänkte jag att du fick ta dig från stan, förklarar han glatt.
Clabbe, eller Claes af Geijerstam som han egentligen heter, är född i Norrköping med en mamma som var hemmafru och en pappa som var flygofficer och när fadern fick jobb i Göteborg var det bara att bryta upp.
– När jag fyllde sju flyttade vi till Bromma i Stockholm, min bror Bengt, och syster Elisabeth. Man skulle bli vuxen så fort som möjligt på den tiden, det fanns inget mellan barn och gubbe med keps men så kom 50-talsmodet från USA med Elvis Presley och Little Richard bland annat runt -58. Och så kom rock’n’roll som en käftsmäll. Något liknade hade aldrig hörts förut. När Little Richard öppnade munnen så var det helt fantastisk.
Clabbe gick i Smedsslättens Folkskola men även i Ålsten, Olofslund och Alvik för att fortsätta gymnasiet i Ängby. Hans föräldrar sjöng ur den gröna visboken och när musikstilen skiffle kom blev den populär just i Bromma.
– Det fanns även mycket dixieband, sedan kom skiffeln till Bromma och jag satte ihop ett skiffleband i källaren, “The Anti Rhythm Fiasko Stompers”, i 13-årsåldern. Han tar en klunk kaffe, biter i en muffins.
Han blev headhuntad till Radiotjänstens Gosskör och fick sjunga i gosskören som sopran. De repade några gånger i veckan vid Humlegården och i kören sjöng även i dag 70-åriga Ola Håkansson. Därefter bildade han The Strings med Tue Stiby, 69.
Det var elgitarrer, bas och trummor men gymnasiet tog tid, det blev mycket pluggande och musiken fick vila. Det var när han senare träffade Ola Håkansson som myntade det berömda ”Men det är ju Clabbe” som han fick sitt genombrott.
Han blev Clabbe med hela Sverige då han ingick i popgruppen Ola and the Janglers som låtskrivare och gitarrist.
– Vi spelade mellan 1965 och 1970, sedan upphörde nästan alla gruppband.
Hans föräldrar skilde sig, pappan flyttade tillbaka till Norrköping och mamma Brita kämpade på.
– Hon fick utbilda sig, slet med och för oss barn. Pappa hade jag väldigt sporadisk kontakt med.
Claes flyttade hemifrån till Ulvsunda, var popstjärna och levde livets glada dagar.
– Jag var med överallt, hade två TV-shower, det var nog mina mest verksamma år någonsin.
Samtidigt som han spelade i bandet skrev han även filmmusik till bland annat ”Ola & Julia”, ”Heja Roland” och ”Sixtynine” och blev känd i radioprogrammet ”Opopoppa”, började jobba som discjockey med ”showen Clabbes Superflying Disco och släppte sin första soloskiva ”Out of my hair” 1970.
Han var även med i “Melodifestivalen” och vann. När ABBA ett år senare segrade med ”Waterloo” blev han deras ljudtekniker och reste med på de stora konserterna.
– Det var galet, att komma till Sidney och se 40 000 skrikande fans.
Men när Clabbe medverkade i ”Idol”-juryn 2004 framkom en annan sida av den snabbkäftande musikern som alltid setts som rolig och rapp. Det blev braskande löp och svarta rubriker.
– Det var en allvarsammare sida, analyserande, ifrågasättande. Vi tog ju fram många bra artister, Agnes, Darin, Måns, Loreen, Sibel och Danny bland annat, men jag hoppade av efter tre år.
Han har varit gift två gånger och skrattar stort när vi pratar om kvinnorna i hans liv.
– Jag hade inte tid att gifta mig före 40. Först var jag gift med Kicki och sedan Ann en rätt kort period, det var lite turbulent. Sedan slog den stora kärleken till med Nina.
Det ryktas att han träffade nuvarande hustrun Nina Jensman, 43, på båten Birka Princess där han var för att spela, något han halvt bekräftar med ett leende.
– Hon är stark, och kvinnlig och i kvinnligheten ingår att vara stark. Hon är ett väsen och en aura omkring sig som inte alla har. Hon är inte så förtjust i det här med röda mattan, hon går helst ett par steg bakom. När jag träffade henne blev jag samtidigt bonuspappa till Isabelle och Tim, varit med och gjort läxor och allt annat som hör till. Det har varit toppen.
Paret gifte sig 2008 och trivs bra i huset i Saltsjö Boo där de låter trädgården växa fritt och där rådjuren får nya kid varje år.
– Vi sitter där och tar vårt kaffe, längtar till när båtsäsongen är igång, fortsätter han och reser sig för att ta adjö.
När han fyllde 70 den 6 februari blev det ingen stor baluns. Ett stillsamt firande på flott restaurang med bara de närmaste.
– En syskonmiddag med många härliga minnen.
Jag är inte rädd för Clabbe längre.
Foto: IBL, Privat