Edward Blom lämnar rampljuset – beslutet för barnen: ”Inte bra”
Nu är det familjeliv som gäller för hela slanten.
Hänt möter gastronomen, TV-profilen och trebarnspappan Edward Blom.
Edward Blom har synts flitigt på vimmel och premiärer genom åren. Men nu har han valt att lämna alltihop. För Hänt berättar han om anledningen.
✔︎ Det här är Edward Blom
Ålder: 51.
Stjärntecken: Våg, men jag tror inte på astrologi, jag är ju kristen.
Bor: Stuvsta utanför Stockholm.
Familj: Hustrun Gunilla, 50, barnen Melchior, 6, Wilhelmina, 4, Zacharias, 3.
Aktuell med: En etikettbok som just gått iväg till tryckning. Boken rör alltifrån hur man uppträder på en vanlig trottoar till en bal på slottet.
Det bästa med mig är att jag är: Vänfast. Dessutom tycker nog många att jag är underhållande och bra på att laga mat.
Det sämsta med mig är att jag har: Lätt för att skylla ifrån mig i stundens hetta. När någonting går fel, sekundsnabbt, så skyller jag oftast på den som står bredvid. Efter någon minut kanske jag inser att det inte är den personens fel, (skratt).
Där tar jag mina promenader: Runtomkring i Stuvsta. Förr, när jag bodde i stan, gick jag gärna runt Djurgården.
Min bästa vän heter: Martin, men tyvärr gick han oväntat bort förra året. Han blev bara 51 år. Sedan har jag flera andra nära vänner som lyckligtvis är kvar.
Motto: ”Hängivenhet!” Det innefattar både oviktiga och viktiga saker: fest, glädje, arbete och religion.
Där vill jag bli begravd: I vår släktgrav på Katolska kyrkogården norr om Stockholm. Där ligger farmors morfar och farmors mormor och alla deras döda ättlingar. I graven bredvid ligger dessutom farmors morfars morbror (som adopterade farmors morfar i vuxen ålder).
Läget, Edward?
– Allt i privatlivet är jättebra med tre underbara barn, en underbar hustru, roligt jobb och ett hus vi älskar. Fortfarande är däremot pandemin tråkig och obehaglig. Jag tillhör en riskgrupp. Det gör att jag fortfarande är försiktig med utåtriktade saker. Utöver pandemin grubblar jag jämt och ständigt på kriget och världsläget. Jag känner en sorg men också en oro för att det ska bli ett större krig som även drabbar oss.
Om vi snackar pandemi så har du till och från burit gasmask. Eller hur?
– Ja, jag har gjort det tre gånger då jag behövt besöka sjukvården. När man ska sitta ihop med en massa andra sjuka människor i ett väntrum tycker jag att det kan vara praktiskt med gasmask. Annars har jag nöjt mig med vanliga munskydd.
Hur har vänner och bekanta reagerat på dina försiktighetsåtgärder?
– Första månaderna tyckte nog många att jag överdrev, men oavsett vad saker och ting gäller så försöker jag alltid att ligga lite i framkant. Jag är lite neurotisk av naturen och kollar upp saker. Vill vara rätt informerad. Det gör nog att folk tycker att man är fånig ibland. Men det bjuder jag på.
Blom om barnen: ”Hade inte varit bra för dem”
Hur har du präglats av isoleringen på hemmaplan?
– Det mesta har ändå varit positivt. Första året var vi isolerade. Barnen kunde inte gå på förskolan. Det var väldigt mysigt att ha familjen samlad och barnen älskade det, men det hade inte varit bra för dem att vara borta från andra barn längre än så. Sedan vaccinet kom har de gått i förskolan och levt helt vanligt med fritidsaktivitet och så. Själv avstår jag fortfarande galor, mässor, bioföreställningar och teaterbesök. Gunillas och min tanke var för några år sedan att vi skulle ha två stycken au pairer, när barnen var små, så att vi kunde springa på tillställningar, föredrag och mingel åtminstone på alla lördagskvällar. I stället har vi levt väldigt tätt ihop med barnen. Med facit i hand känns det som ett bättre val. Jag har haft tur. Om pandemin hade kommit när jag var singel så hade jag blivit tokig. Du vet, jag gick ju ut sju dagar i veckan, (skratt). Nu längtar jag bara efter att få gå på en helt vanlig pub, att sitta trångt bland hostande, gamla gubbar utan att vara det minsta orolig. Samtidigt är det här väldigt futtigt när man tänker på hur ukrainarna har det. Jag inser hur obetydliga saker jag faktiskt avstått från.
Du och familjen bor i villaområdet Stuvsta utanför Stockholm. Kryllar det av barnfamiljer i faggorna?
– Krylla är kanske att ta i men det finns mycket barnfamiljer här. Det är gångavstånd och barnen går i samma skola och förskola. På Halloween och skärtorsdagen kan man gå runt och tigga godis med barnen, det är ett mycket trivsamt område.
Känns det som att resa tillbaka till 1960 när man kliver in i familjen Bloms hem?
– Snarare 1860-talet! Vi har tapeter från William Morris, konstnären. Huset är från 1920 men inget har egentligen förändrats sedan dess. Möblemanget består till stor del av arvegods och saker vi köpt på auktion. Den dominerande känslan är klassisk, men vissa saker är faktiskt moderna. Vi har till exempel en Ikea-soffa som Gunilla köpte när hon bodde i New York.
Hur var du som liten grabb?
– Glad och vild kan man väl säga. Ganska snäll.
Hade du något vanligt yrke innan du blev gastronom?
– Ja, det hade jag. Först pluggade jag tio år på universitetet. Sedan kom jag till Centrum för näringslivshistoria. Där jobbade jag som arkivarie, redaktör för en tidskrift och projektledare.
Edward Bloms avslöjande om Filip och Fredrik
Visst var det Filip Hammar och Fredrik Wikingsson som ”upptäckte dig” och gjorde dig till en kändis?
– Många tror det, men det är ett misstag. Först var det Finansnytt på TV8. I det programmet pratade jag om alltifrån punsch till läsk och företagshistoria. Lite längre fram hade jag två tv-serier på TV8, den första hette ”Mellan skål och vägg med Edward Blom”. Jag var programledare i P1 och satt i en mattävlingsjury i TV3. Först därefter dök jag upp som gäst i Breaking News med Filip och Fredrik.
Som egenföretagare är du inriktad på mat, dryck och kulturhistoria. Du skriver artiklar, krönikor och kokböcker. Du säljer alltifrån sprit till ölglas och du håller i taktpinnen när det gäller digitala ölprovningar på nätet. Hur mycket jobbar du, egentligen?
– Jag jobbar extremt intensivt och är väldigt kreativ när jag jobbar, men jag jobbar inte mer än en vanlig anställd. Det håller jag stenhårt på. När jag startade företaget för tio år sedan sa jag att ”det får aldrig bli mer än 37,5 timmar i veckan och halv dag före röd dag ska jag vara ledig och jag ska ha 100 procent OB om jag jobbar kväll”. Jag tycker att det är viktigt med fritid.
Tycker dina barn att du har ett konstigt jobb?
– De vet ju inte om något annat, men en gång – när jag var med i Sommarkrysset på Gröna lund – fick barnen följa med. Då fick de följa med in på stället där folk bytte kläder, blev sminkade och fick sina myggor. Kaffe och stora godisskålar stod framme. Melchior var väldigt imponerad över att det var min arbetsplats. Han vill med mig till ”jobbet” igen så att han kunde få mer godis.
Vad uppskattar du mest när det gäller din och Gunillas tillvaro?
– Hon själv i första hand. Sällskapet. Det är Gunilla jag uppskattar, hon och barnen. Det är det bästa. Allt annat är en bonus. Vi äter och dricker gott, har fantastiska vänner och ett öppet hem.
Slutligen Edward, vilken är den bästa stunden på din dag?
– Historiskt har det alltid varit middagen. Det är de fortfarande, även om det ibland kan bli rätt stökigt med barn som inte alltid äter allt det man lagat och gillar att springa runt, (skratt).
