Hänt möter August Wittgenstein – svenska skådespelaren som är prins i Tyskland

Efter reklamen: Björn Kjellman rankar sina roller genom tiderna – otippade förstaplatsen

Skådespelaren August Wittgenstein, 44, är just nu aktuell i flera stora titlar! Bland annat ser vi honom i Tomas Alfredssons nytolkning av Ingmar Bergmans Trolösa, en serie som hade premiär under söndagen 26 januari på SVT Play. Dessutom spelade August en viktig roll i TV4:s stora satsning Doktrinen, som Sveriges utrikesminister Jacob Weiss.

Men bakom skådisrollerna finns ytterligare ett spännande lager med det svensk-tyska stjärnskottet! Han är nämligen av adlig härkomst och kan klassas som prins i Tyskland!

Grattis till succén med Doktrinen!

– Vad snällt! Kul att höra! Det är svårt ibland att följa på håll, även om det var en del svenska kompisar som ringde och sa att de gillade Doktrinen. Men så det glädjer mig att du säger det.

Är det din största skådisroll hittills?

– Ja, eller jag har gjort en annan serie som heter Hidden – Förstfödd för Viaplay. Den kom 2019, men den uppmärksammades inte lika mycket. Sedan var det en annan serie som hette Jana: Märka för livet på Amazon prime som kom ut förra året.

Sedan såg jag att du gjorde någon serie på franska?

– Precis, den här grejen var mitt första projekt i Frankrike på franska! Vilket var en stor utmaning, kan man säga. Jag med min skolfranska, haha!

Herregud vad imponerande, hur gick det?

– Jag spelade tack och lov en tysk pianolärare så jag fick ha min accent.

Hur många språk pratar du? Halvt franska och...?

– Haha ja precis, franska är jag ganska bra på men långt från perfekt... Lite italienska. Sedan tyska, svenska och engelska då förstås, på ungefär samma nivå.

Kul att kunna jobba i flera länder!

– Ja, men jag måste säga att jag älskar att jobba i Sverige. Jag har jättemånga jättefina upplevelser där inspelningsmässigt med bland andra Felix Herngren och Henrik Björn på Jana, Jens Jonsson och Johan Lundin på Doktrinen och nu Tomas Alfredsson på Trolösa. Jättefina kollegor. De har ett väldigt proffsigt arbetssätt. Men jag älskar att kunna jobba internationellt.

”Svårt att hitta vägen in i det här yrket”

Har du något tips till en aspirerande skådespelare?

– Kunna språk är ju superviktigt och bra om man vill jobba som skådespelare. De öppnar mycket möjligheter.

Har skådespeleriet alltid varit målet?

– Jag pluggade historia först efter gymnasiet, men jag har alltid haft en passion för teater och skådespeleriet ända sedan lågstadiet. Det var verkligen en dröm att få hålla på med, men jag hade ingen riktig anknytning till skådespelaryrket. Ingen i min familj kunde något om det, så det var svårt att hitta vägen in i det här yrket. Jag är ”late bloomer”, men det har jag vant mig vid, haha!

Vad jobbade du med innan?

– Jag blev klar med min kandidat i historia 2005, sedan var det två år i en skådespelarskola i New York som hette American Academy of Dramatic Arts, och sedan var jag kvar i tre år i USA och gjorde främst studentfilmer, lite obetalda jobb, reklam och sedan fick jag en liten roll i en ganska stor film Angels & Demons med Tom Hanks som jag blev nästan helt bortklippt ur, haha

Han fortsätter:

– Men man håller på där ett tag och då är det ganska skönt att kunna sidoknäcka lite grann, tjäna in till sin hyra och så. Så jag har gjort allt från servitör till dj, och när jag kom tillbaka till Europa jobbade jag på olika start-ups. Bland annat Hello Fresh och Delivery hero. Sådant man kan göra på sidan om helt enkelt för att inte gå och vänta för mycket.

Vilken härlig resa ändå! Jag som trodde du kunde glida in lite på en räkmacka med prinstitel och allt...

– Hahaha! Jag har aldrig hört uttrycket räkmacka, men jag förstår precis vad du menar... Nej efter skådespelarutbildningen tog det nog i alla fall sex år innan jag fick min första huvudroll. Det var i Tyskland i en tv-film. Då började det släppa lite. Men det har krävt mycket tålamod.

Lever med frun Mia i Berlin

Nog om jobb, får jag ställa några privata frågor. Du gifte dig med din fru nyligen?

– Ja, vi gifte oss för två år sedan. Hon är psykoterapeut och ursprungligen från Österrike. Vi har det allmänt superbra skulle jag hävda.

Har hon tagit ditt namn nu, och blivit en ”tysk prinsessa”?

– Haha, nu vet inte jag riktigt om jag vill svara på det. Men det är absolut så om en kvinna skulle gifta sig med en tysk adlig som har greve eller baron eller vad det nu än är i namnet, så skulle hon få samma namn som den person som hon har gift sig med. Men nu vill jag inte dra in min fru för mycket i den här intervjun, hon har sin egen karriär.

Respekterar det! Vart bor ni nu?

– Vi utgår från Berlin, men hyr en liten sommarstuga i Sverige också så vi försöker spendera tid där uppe. Jag har fortfarande familj i Sörmland. Men det är svårt att hinna ibland mellan Berlin, och Wien där min fru kommer ifrån, och Sverige. Man kan inte vara på alla ställen samtidigt.

Svenska familjen från Sörmland – och prinstitlen

Familjen som är svensk, är de på något sätt adliga eller det bara den tyska sidan?

– Min svenska familj är från min mammas sida och de kommer från Sörmland. Men det finns inga kungligheter någonstans i min släkt. Det är en viss skillnad mellan svensk och tysk adel och det är att det i Tyskland rent formellt inte finns någon adel längre. Vi har inga titlar, utan det blev bara en del av namnet efter 1918.

Betyder den verkligen ingenting – prinstiteln?!

– Nej, den gör faktiskt inte det. Det är klart att det finns vissa familjer som fortfarande lever på den marken som de har haft i hundratals år. Men det har ingen relevans och vi har ingen auktoritet. Inte ens i representativt syfte, som svenska kungahuset definitivt har. I Tyskland är adeln för många en relik från gamla tider.

Tycker du att det är skönt eller hade du trivts med att representera ditt land, likt vår Carl Philip?

– Haha! Nej, jag är ganska tacksam att jag inte har den pressen på mig. Inga förväntningar. Men jag tycker de gör ett fantastisk jobb. De ger ju väldigt mycket av sig själva till offentligheten.

Sitter du på något coolt arv från din tyska släkt, någon gammal kungakrona?

– Haha... Nej... Nej, inte vad jag kan komma på. Vi lever ett ganska progressivt liv här hemma. Inget slott, ingen häst och vagn. Men så klart är man medveten om en viss kedja inom släkten. Att man har en tradition och en större vetskap om sina förfäder.

FOTO: TT/TV4