Babben Larssons svar på kritiken mot julkalendern Mirakel
Men produktionen har mötts av kritik för att försköna bilden av HVB-hem.
Nu svarar Babben på kritiken.
– Det är oundvikligt, säger hon till Hänt.
Babben Larsson, 64, är högaktuell i årets julkalender Mirakel på SVT. Mirakel handlar om de två flickorna Mira och Rakel som byter plats med varandra i deras olika tidsepoker. Mira lever år 2020 på ett HVB-hem medan Rakel levde år 1920 med sin familj på samma herrgård. Det är på HVB-hemmet där Mira bor, som Babben gör sin roll som HVB-föreståndaren Agneta.
Agneta är egentligen en väldigt kärleksfull person, men hon har haft lite motgångar i livet, framför allt på kärleksfronten. Hon var kär i en kille på högstadiet (som spelas av Dragomir Mrsic) och det har inte riktigt gått över.
Babbens egna ord om rollen som Agneta
När Hänt når Babben berättar hon om hur det var att spela Agneta.
– Jag tyckte Agneta var en rolig karaktär att göra. Det var intressant att gestalta någon som liksom fastnat i saker, som hände redan på högstadiet, och som hon sedan dess inte kunnat släppa. Efter att ungdomskärleken gick henne förbi förblev hon ogift och fick inga egna barn men tar nu hand om andra barn som behöver det, förklarar hon.
Men redan efter första avsnittet har kritik strömmat in till SVT om hur man kan göra en sådan typ av julkalender – som förskönar synen på HVB-hem.
”Hur kan man vara så otroligt korkad att försköna HVB-hem..... Speciellt efter de rapporter som nu kommer i Västra Sverige? Finns inget å kommer troligen aldrig finnas något bra med dessa hem så länge det inte införs någon kontroll vilket det inte alls finns idag!”, skrev en tittare då.
FÅ SVERIGES HETASTE NÖJESNYHETER FÖRST: Ladda ned nya Hänt-appen här!
SVT har anmälts till Granskningsnämnden
I anmälningarna som kommit in till Granskningsnämnden kritiseras produktionen över hur det framställs att blivande adoptivföräldrar kan besöka de föräldralösa barnen för att kunna ”välja ut ett barn”, vilket ger en missvisande bild av verkligheten. Insatta personer i ämnet menar nu att adopterade barn far illa när årets julkalender kommer på tal.
”Varför inte undvika ämnen som vissa barn kan må verkligen jättedåligt av? Varför exkludera vissa grupper från att kunna titta? Att adoption och HVB-hem är extremt känsligt är inte svårt att förstå”, har en tittare tidigare skrivit till SVT.
Babbens svar på kritiken mot Mirakel
Men nu svarar Babben på kritiken och att hon tror att den är oundviklig, då det alltid finns insatta personer som kan ämnet utan och innan.
– Jag tror det är oundvikligt att människor som är väl insatta reagerar när miljöer de känner till presenteras som fiktion. Och dessutom i en slags sagoform som i kalendern, säger hon till Hänt.
Babben är uppväxt på en bondgård på Gotland och kan därför inte relatera speciellt mycket till adoption och HVB-hem, utan hon har endast följt sitt manus. Hon förklarar också att hon inte tror att någon hade som avsikt att göra barn ledsna.
– Eftersom jag själv inte är insatt i adoption och HVB-hem har jag gjort det som står i manus. Det är först nu jag förstått att barn i liknande situationer fått frågor om sin livssituation som gjort dem ledsna. Det tror jag ingen bakom Mirakel ville skulle hända.
FOTO: Amir Nabizadeh/TT, Ulrika Malm ULM