Kishti Tomitas familjesorg bakom kulisserna i Idol
Men det tittarna inte vet är att hennes mamma gick bort precis innan inspelningarna tog fart.
Nu berättar hon om sorgen.
Kishti Tomitas blev känd för svenska folket när hon klev in som en av jurymedlemmarna i Idol 2004. Sedan dess har hon gjort många år i programmet och är nu aktuell med ännu en säsong.
Med sig i år har hon kollegorna Anders Bagge, Alexander Kronlund och Kaita Mosally, och det verkar bli en minst sagt spännande säsong med många olika personligheter och talanger.
Men det inte många vet är att Kishti gick igenom en tung familjesorg under inspelningarna. Precis innan allt drog igång gick nämligen hennes mamma bort, 98 år gammal. I en intervju med Expressen berättar hon nu om sorgen.
FÅ SVERIGES HETASTE NÖJESNYHETER FÖRST: Ladda ned nya Hänt-appen här!
Kishti om nya säsongen av Idol
De som har tittat på programmet vet att det är ett nytt ansikte bland jurymedlemmarna i år. Katia gör nämligen sin första säsong och baserat på Kishtis ord verkar det som att den nya jurymedlemmen har gjort ett gott intryck.
– Hon är så generös, underbar, rolig och är så sjukt kunnig. Hon ”fit right in” och bidrar oerhört, och är full med energi. Det är jättehärligt, säger hon.
Vidare berättar Kishti att det är stor skillnad på den här säsongen och hennes första.
– Jag tänkte tillbaka på ”Idol” 2004 och då slog det mig att hur folk tar hand om sin talang ändå har blivit på en högre nivå. Nu kommer någon in som kan sjunga och man undrar om det är en artist, då är man på en helt annan nivå, berättar hon innan hon avslutar:
– Det har varit många överraskningar och är ett fantastiskt år. Det ska bli så spännande att se hur tittarna tar emot allting. Vi har haft det så fantastiskt!
Kishtis sorg bakom kulisserna – avskedet från sin mamma
Men vid sidan av allt som har med programmet att göra har Kishti också behövt hantera en annan stor sak. Kort före att allt drog igång avled nämligen hennes mamma, och en stor del av året har därför gått till att bearbeta förlusten.
– Hon sa: ”Nu orkar jag inte längre”. Det vill man ju inte att ens förälder ska känna, men man måste ju respektera det. 98 år är ju en högaktningsvärd ålder, säger hon innan hon berättar vidare om begravningen:
– Vi hade en jättefin begravning, den var fantastiskt vacker. Jag hade lovat mamma att det inte skulle vara bara kaffe och tårta, utan att det skulle vara fest efteråt. Så vi var runt 20 personer som hade en fin middag där vi pratade om mamma, läste poesi och sjöng. Sådant där som mamma ville, det var jättefint.