Lars Lerin om rädslan för döden med fyra små barn: ”Tragedi”

Efter reklamen: Lars Lerins sorg i familjen – första julen utan mamma: “Tomhet”

Lars Lerin, 69, och maken Manoel "Junior" Marques Lerin, 46, fann varandra för 16 år sedan via en gemensam vän. På den tiden satt Lars hemma i Sverige och Junior i sitt hem i Brasilien och de chattade via internet.

De kom snabbt överens och det dröjde inte länge förrän Junior tog flyget över till Sverige för att träffa den folkkäre konstnären. Därefter gick det snabbt och redan 2009, samma år som homosexuella par fick tillåtelse att vigas i Sverige – gifte de sig på värmländska muséet Alma Löv.

Idag är de småbarnsföräldrar till barnen som de adopterat; Rafael, 7, och Gabriel, 6, och tvillingarna Iris och Gerd, 3 år gamla.

Lars Lerin och Juniors kris – skickade in skilsmässoansökan

Utåt sett har makarna haft ett stabilt äktenskap, därför slog nyheten om att de ansökt om skilsmässa ner som en bomb i början av 2021. Det tog bara några dagar så hade Lars Lerin ändrat sig och drog tillbaka skilsmässoansökan.

”Hej bästa domstol, ursäkta jag önskar återkalla ansökan om skilsmässa.”, skrev han då i ett mail till rätten.

Sedan dess är paret lyckligare än någonsin och nästa år firar de sin 15-åriga bröllopsdag.

– Vi är lite dåliga på att fira över huvud taget, vi är inte så noga med det där, säger Lars till Nöjeslivet.

Lars Lerin om rädslan: ”Vill gärna vara kvar så länge som möjligt”

Men detta är inte den enda stora händelsen som sker under 2024. Nästa år fyller Lars nämligen 70 år.

– Det känns ju helt absurt, vet du … Jag tycker åren har gått så himla fort. Man fattar inte att man är i den åldern på något vis och det är livets stora gåta. När man slutar skolan känns det som att man har hela livet framför sig och nu, när åren har gått så. Ja, då känns det som att tiden går både långsamt och fort på något konstigt sätt. Det är någonting jag aldrig kommer underfund med, säger han till Nöjeslivet.

Lars kan också avslöja en av sina rädslor, nämligen döden.

– Ja, det är liksom livets stora tragedi … att det tar slut en dag, säger han och fortsätter:

– Jag vill gärna vara kvar så länge som möjligt, särskilt med barnen. Jag hoppas att jag får vara med så länge att jag hinner se dem växa upp. Men så är det ju så, man vet aldrig vad som händer.

FOTO: WIXTRÖM PETER/Aftonbladet, Karin Törnblom/TT