Lars Lerin om tuffa tiden med familjen – stora oron
Nu berättar han om den tuffa tiden, oron för barnen och om sitt tidigare missbruk.
– Det var frustrerande, säger han i P4 Extra.
Konstnären och SVT-profilen Lars Lerin, 66, är en av våra mest populära konstnärer.
I en intervju med P4 Extra berättar nu Lerin om den tuffa våren, då han var sepererad ett långt tag från sin man Junior och deras två barn Rafael och Gabriel.
Familjen var på semester i Brasilien i början av året och Lars åkte hem först. När hans man och barnen sedan skulle åka hem i februari hade coronaviruset börjat spridas över världen, vilket gjorde att de blev fast.
– Det var frustrerande att jag inte kunde ha dem nära mig och när vi skulle prata på mobilen, så blev väl barnen uttråkade till sist och tyckte väl inte att det var så roligt att sitta vid en skärm hela tiden när de kunde leka ute på gatan, säger han i radioprogrammet.
De blev åtskilda i hela tre månader. Under tiden som konstnären var ifrån sin familj märkte han att barnen har tappade den svenska som de har lärt sig – vilket gjorde det mycket svårare att kommunicera när de väl kom hem.
– De tappade det svenska språket så det var tråkigt. Det dröjde nog en till två veckor innan vi kunde kommunicera ordentligt när de kom tillbaka, säger han.
Enda positiva med den tuffa våren var att han fick mycket jobb gjort.
– Det var en ensam period där så jag fick mycket jobb gjort, inte helt fel de heller, säger han och skrattar.
Berättar om missbruket
I intervjun med P4 Extra berättar även Lars om sitt tidigare missbruk. Det var nära att missbruket kostade konstnären livet. Vändpunkten kom i samband med en alkoholförgiftning. Lars lämnade sitt liv i norska Lofoten och ett mångårigt förhållande med konstnären Yngve Henrikssen och återvände till Värmland där han försökte ta sig tillbaka till en vardag utan missbruk. Han lade in sig på behandlingshem och idag är han fri från drogerna.
I programmet får han frågan varför man tar droger, varpå Lars pratar om att han blev beroende av det rus han fick av drogerna.
– Det blir en underbar känsla som man fastar i och vill tillbaka till sen sitter man fast i den spiralen.
– För min del var det väl att jag hade en rädsla och blyghet och jag fick en lättnad när jag hade något som gav mig självförtroende och vågade göra saker jag inte vågade annars, säger han.
FOTO: TT