Robinson-Robban om den svåra barndomen: "Ren terror, både psykiskt och fysiskt"
Med sammanlagda 126 dagar har Robert “Robinson-Robban” Andersson, 42, slagit rekord i antal dagar spenderade på en Robinson-ö. Att Robban en dag skulle bli ett känt ansikte var någonting han anade redan som barn, dock inte att detta skulle ske tack vara en dokusåpa.
Uppvuxen i Gällivare spåddes han en lovande karriär som idrottare. Under en period rankades han som Norrbottens läns mest lovande skidåkare. Men en ryggskada satte stopp för elitsatsningen och det blev istället överlevnadsprogrammet som gjorde honom till en känd profil.
Med smeknamnet “Robinson-Robban” blev han bekant för hela svenska folket 1999. Sedan dess har han haft för vana att ta över i de produktioner han medverkat i och kvällens premiär av “Realitystjärnorna på godset” är inget undantag.
Den enda skillnaden är att Robban, som även denna gång lyckas stjäla fokus från de andra deltagarna, gör detta ofrivilligt. Det är när han får en fråga om sin barndom som fasaden brister och middagen förvandlas till ett gråtkalas.
– Jag var nog 11-12 år när morsan blev märklig och det tog ett tag innan vi förstod att hon var psykiskt sjuk och låstes in på en sluten avdelning, berättar Robban för Hänt.
Men eländet stannade inte där. Det skulle bli värre. Mycket värre. Som äldst av fyra syskon var det Robban som fick ta smällen.
– Efter det som hände med mamma började även pappa att förändras kraftigt. Allt efter det går bara att beskriva som ren terror, både psykiskt och fysist. Pappa projicerade allt sitt misslyckande, all sin ilska på mig. Han var en djävul. Barndomen minns jag som djupt olycklig och ensam.
Även fast Robban fortfarande väntar på ett förlåt av sin pappa vet han innerst inne att han aldrig kommer att få en ursäkt för det han tvingats utstå. Trots det har de fortfarande kontakt.
– Det är viktigt att inte beröva mina barn deras farfar.
I dag har Robert barnen Tiger, 6, och Chili, 4, med sambon Linda Lundin, 34, och han försöker vara motsatsen till sin egen far.
– Barn ska få vara barn. Jag tror jag är en rolig pappa och hoppas på att jag även är en bra sådan.
Foto: IBL.