Sofia Karemyr om pojkvännen Martin och tv-serien Partisan
✔︎ Avslöjar familjelyckan – egna orden efter oväntade beskedet.
✔︎ Talar ut om tunga tiden – tackar mamma efter vändningen.
✔︎ Hemligheten bakom succéserien alla tittar på.
Här får du lära känna skådespelerskan Sofia Karemyr, 26, på djupet.
Tjena Sofia, hur är läget?
– Det är jättebra! Jag har haft en jättelång och skön ledig sommar för första gången på jättelänge. Det har varit superlyxigt. Jag har varit på västkusten hos min farfar, ute och seglat och varit på vårt lantställe i Stockholms skärgård.
Viaplay-serien Partisan har haft premiär i augusti. Du spelar fosterbarnet Nicole och Fares Fares och Johan Rheborg har huvudrollerna. Varför borde man se den?
– Det är ett välskrivet manus med bra skådisar, om jag får säga det själv. Det är något man inte sett så mycket av tidigare, med en unik stämning och sätt att berätta en historia på. Den är lite vågad!
I Partisan hamnar tonåringarna Nicole och Maria i samhället Jordnära som omringas av grindar. Berätta!
– Nicole och systern kommer som sommarbarn till Kent (Johan Rheborg) och Susanne (Emelie Garbers) men de har inte fått mer information än att det är ett fint och bra samhälle, där folk är snälla och att de ska träna gymnastik. Där odlar de ekologiskt och hela den grejen, men det är kanske inte bara det som händer…
Sofia om Partisan
Låter kusligt. Var spelade ni in?
– Vi spelade in ute på Färingsö i Stockholms skärgård. De supervackra miljöerna förstärker bilden av att allt ser fint ut. Men är det verkligen det? Med naturen blir det sådana kontraster, vilket jag tycker mycket om med serien.
Är du landsbygds- eller storstadsmänniska?
– Verkligen en mix tror jag. Jag tycker väldigt mycket om att bo i Stockholm och kommer nog inte att bo en längre period någon annanstans, förutom om det skulle gynna karriären såklart, men får jag inte vara i naturmiljöer på länge så blir jag lite knäpp! Jag bodde i Paris ett tag för två år sedan. Här har vi vatten och skog nära, men det är det väldigt mycket storstad. En dag åkte jag ut en timme utanför till ett naturreservat och kunde andas ut.
Har du kunnat använda några erfarenheter från ditt eget liv i rollen?
– Jag tränade gymnastik under sju år och det var skönt att ha det i ryggmärgen, även om det var tio år sedan. Jag spelar 17 år så jag pratade med min lillasyster och tittade på vad som rör sig i hennes huvud. Ylvali Rurling som är 15 år och spelar Maria gjorde också det lättare.
Har du alltid velat bli skådis?
– Jag var väldigt blyg när jag var liten. Då tyckte jag tvärtom inte om att stå i centrum. Jag tror att är man blyg som liten och går i samma klass så får man aldrig chansen att bryta sig loss ur den blyga identiteten. Jag tror det var mamma som föreslog att jag skulle börja en teaterkurs på Calle Flygare, tre timmar varje lördag. Det var en barngrupp mellan 11 och 14 år och där väcktes något. Jag hade innan lekt teater för familjen och med kompisar, klätt ut mig och spelat in kortfilmer.
Din första stora roll hade du 2012, som fnask i Call Girl om 70-talets bordellhärva i Stockholm. Hur fick du jobbet?
– Det var ju inte riktigt planerat från min sida. Jag gick i gymnasiet och hade en parallell-klasskompis som sett att de sökte unga skådisar till en långfilm och jag följde med och trodde att de sökte statister. Men de sökte en huvudroll och på den vägen är det…
Vad skulle du jobba med om skådespeleri inte fanns?
– Jag tror att jag alltid har velat jobba med något där man kan göra skillnad. Det som är svårt med den här branschen är att man aldrig vet när man får jobb. Så jag har funderat på att utbilda mig till sjuksköterska och vidareutbilda mig till barnmorska. Vi får se om jag hittar något sätt att göra både och.
Vilka svenska skådisar ser du upp till?
– Jättemånga! Alla som är hängivna sitt arbete och samtidigt är ödmjuka inför branschen – som till exempel Josephine Bornebusch och Fares Fares.
Hur tänker kring att vara en ung skådespelerska idag?
– Det där har jag tänkt på mycket fram och tillbaka: Hur ska man sticka ut? Vad gör mig unik? Det finns otroligt många duktiga kvinnliga skådisar i samma ålder som jag. En stor fördel tänker jag är att vara ödmjuk inför branschen och inför alla man möter. Sverige har en ganska liten bransch och oftast jobbar man med de man tycker om och mår bra av. Jag värnar om mina relationer mycket, både privat och professionellt.
Har du någon drömroll?
– Kanske någon som kan göra så att andra människor får det lättare, konstigt formulerat kanske, men representera minoriteter i samhället som behöver lyftas fram, vilket jag kanske inte kan för att jag är vit, eller roller som lyfter fram hbtqi-personer. Att spela roller som betyder något för någon som behöver en förebild.
Jag tycker också att du skulle passa som hjältinnan Katniss Everdeen i Hunger Games, som slåss för frihet från en diktatur!
– Om det skulle skrivas ett riktigt bra manus i Hunger Games-stil som funkar i Sverige så skulle var det vara riktigt coolt att spela en, vad ska man kalla det, en superhjälteaktig person.
Är du en typisk 90-talist eller ”generation Z”?
– Hmm, hur är vi?
Sofia om pojkvännen Martin: ”Finaste jag vet”
Det sägs ju att ni som växte upp efter millennieskiftet är värderingsstyrda och vill göra skillnad i världen. Den digitala generationen som brinner för hbtqi, antirasism och miljö!
– Ja, de där tre är vi 90-talister verkligen uppväxta med! När du säger det så, så ja. Jag älskar att utbilda mina föräldrar om sådant som de inte växt upp med, men saker som jag tycker de ska ha koll på – som hbtqi och Black lives matter och miljö. Jag breddar deras kunskaper med sådant som vi får så mycket av i sociala medier.
Hur känns det att åldras?
– Jag upplever att varje gång jag fyller år, så är det skönt att bli äldre. Men jag får aldrig riktig samma respons från mina jämnåriga. Jag har alltid känt mig äldre än vad jag är. På det sätter är jag nog inte en 90-talist, och jag vet inte vad det beror på!
Är du en kväll- eller morgonmänniska?
– Har blivit en kvällsperson. Jag tycker inte om att gå och lägga mig – jag vill vara med!
Lider du av Fomo (fear of missing out), är rädd att missa massa kul?
– Ja, 100 procent och hela tiden. Men man får lära sig att leva med det…
◼️ ◼️ ◼️
Vem är Sofia Karemyr?
Ålder: 26.Bor: Söder, Stockholm.Familj: Pojkvän Martin (på Instagram skriver hon ”Den finaste jag vet” om honom), mamma och pappa, lillasyster och lillebror.Gör: Skådespelare.Aktuell: Nya Viaplay-serien Partisan och säsong 2 av Älska mig på Viaplay.
◼️ ◼️ ◼️
PEST ELLER KOLERA?
Leva i en sekt, eller varje dag klockan fem på morgonen bli väckt?
– Oj, bli väckt klockan fem. Man skulle få så mycket gjort. Jag skulle önska att jag var en supermorgonmänniska som går upp tidigt och gör saker. Men det är jag inte.
Skulle du hellre äga tusen hundar eller tusen katter?
– Tusen katter. De sköter sig själva lite grann. Då ger jag dem jättemycket mat och får gosa med dem. Sedan klarar sig. Men att gå ut med tusen hundar? Då skulle jag bli utbränd.
Komma sist i Let’s dance eller ha hår utan glans?
– Om man ska ställa upp i Let’s dance så är det tråkigt att åka ut fort men har jag hår utan glans kan jag ändå jobba upp det och köpa dyra hår.
Foto: Viaplay, TT & Instagram