Stefan Löfven längtade efter barn: "En sorg att jag aldrig fick bli pappa"

Det var den 27 januari 2012 som före detta ordföranden för IF Metall, Stefan Löfven, 57, valdes till partiordförande för Socialdemokraterna. I september lyckades han tillsammans med Miljöpartiet ta makten från Alliansen och bli Sveriges statsminister. Men vägen dit var allt annat än lätt, vilket inte minst höstens och vinterns politiska soppa har bevisat.

Privat sett är det läget lyckligtvis betydligt mer stabilt. Sedan mer än 20 år tillbaka lever han med sin Ulla. De träffades via jobbet, han var facklig representant på det företag där hon arbeta som sekreterare. Elva år senare gifte de sig. Stefan kan inte nog bedyra hur mycket hon betyder för honom.

– Hon är mitt livs kärlek. Jag älskar henne jättemycket. Hon är smart, rolig, impulsiv och social, har han tidigare sagt till Expressen.

De fick tyvärr aldrig några gemensamma barn, vilket har gjort Stefan bedrövad stundtals.

– Ibland har det kommit som en sorg. Visst har jag också tänkt på hur det skulle vara om en liten kille eller tjej kom fram och sa “hej pappa”, eller så där. Det har jag naturligtvis ibland saknat.

Men Stefan låter som tur är inte sorgen ta över tillvaron.

– Det är inget som hänger över mig som en tyngd, utan jag har kunnat känna det ibland, men jag är nöjd med det liv jag har nu.

Ulla har däremot två barn från en tidigare relation och idag har de fått fyra barnbarn. Stefan har alltså blivit bonusmorfar – en roll han värdesätter oerhört högt.

– De tycker man ju om som sina egna. Barn är ju underbart spännande varelser. De är så otroligt spontana, säger han i en intervju med Icon.

Att han är barnkär märktes inte minst under hans besök i Brasilien härom veckan. Under ett besök på barnhemmet Casa da Crianca Batuira mötte han tvååriga Maria Eduarda – som rusade fram till Stefan och ville leka. Han lyfte upp den lilla flickan i sin famn och kramade om henne innerligt.

– Att hålla i småbarn är alltid lika underbart, så det är speciellt. Jag fick en lång, lång kram. Det var en fantastisk upplevelse…