Suzanne Axell om grannfejden och flyttplanen med sambon Jörgen
I en öppenhjärtig intervju berättar Suzanne Axell allt om sina minnesvärda kändismöten, bitterheten mot Kristallen, grannfejden och flyttplanen med sambon Jörgen.
Vad är senaste nytt i ditt liv, Suzanne?
– Att jag fått en liten filmroll av en ytterst begåvad kvinna, hemligt än så länge. Och ett bokkontrakt… Det är bara lite av allt som händer just nu. Det är så kul när folk gillar en!
När hade du dina hundår?
– När jag var liten och mamma kämpade som ensamstående mamma för sina flickor, med hjälp av mormor och morfar. De ställde upp när inga andra brydde sig och tack vare dem klarade jag och mina systrar skivan, trots allt. Men det var tuffa år.
✔︎ Det här är Suzanne Axell
Ålder: 65.
Stjärntecken: Stenbock.
Familj: Sambon Jörgen, 63, mamma Anita, 86, systrarna Anne-Lie, 61, Wictoria, 57, hittekatten Svans.
Det bästa med mig: Är en hyfsat snäll person som försöker dra mitt strå till stacken för att göra världen lite bättre. Jobbar ideellt för organisationer som jag tror på och besöker också ett gäng gamla damer då och då som ”sitter inne” på äldreboenden. En blomma eller chokladask kan göra livet lite roligare när dagarna blir långa.
Det sämsta med mig: När någon gör mig riktigt förbannad, då ska man se upp! Som när man slaktar alla träd på en badstrand i Roslagen där generationer badat i lugn och ro. Träden åker ner för att nyinflyttat folk vill ”få bättre utsikt”. Sådant gör mig rasande.
Här tar jag mina söndagspromenader: Är jag hemma i stan blir det gärna en tur ut på Gärdet. Gud så mycket mysiga hundar och hundägare man kan möta där! Annars går jag gärna i skogen i Roslagen – när som helst på året. Det finns inget dåligt väder.
Äter gärna: Vegetariskt, fisk och skaldjur. Jag har en egenkomponerad fiskgryta som brukar gå hem i alla läger.
Äter aldrig: Kalvkött. Såg ett gäng kalvar en gång i tiden som skulle in i en vagn till slakt. Jag glömmer aldrig deras ögon.
Dricker gärna: Äpplemust – gärna på egna äpplen från vår tomt. Gillar fransk cider också – och svensk julmust är en höjdare!
Dricker ogärna: Surt rödvin. Trenden att man ska sitta och dingla med ett glas rödvin i handen, i alla lägen, förvånar mig. Trist och förutsägbart.
Ser fram emot: Att Anita Färingös och mitt program om ”Lili och Susie” sänds i SVT i jul.
Vilken sinnesstämning är du oftast i?
– ”Du föddes glad”, säger kära morsan. Jag väljer att se det ljusa i livet men blundar inte för det svåra. Jag försöker hjälpa till där jag kan, när något gått fel, och jag har tagit mig igenom stora och svåra sorger.
När fick du senast något mörkt i blicken?
– När en nyinflyttad granne på landet sågade ned alla träd vid stranden där jag och min familj går och badar – trots ett löfte att inte göra det. Det är det värsta jag vet, folk som inte håller sina löften. Då blev jag urförbannad!
Suzanne är bitter på Kristallen
Vad kan det vara svårt att tro om dig?
– Att jag är en jäkel på att snickra. Jag lärde mig mycket av min morfar, bergsprängaren Ingvar. Och att jag verkligen tar i när jag vill ha något gjort. I somras målade jag 280 meter staket, trots skadad axel efter Let´s dance. De duktiga dansarna var topptränade. Det var inte jag. Min sjukgymnast Kaija var lätt förfärad över tillståndet i axeln efteråt.
Vad plågas du inte längre av – som du ”jobbat bort”?
– Ja, det vete tusan. Jag har lovat mig själv att vara snällare mot mig själv, men det funkar inte alltid. Och besvikelsen över att hela fina gänget som gjort Fråga Doktorn i alla år aldrig blev nominerade till Kristallen, trots alla miljonprogram och tittare som vi drog till SVT. EN nominering hade varit kul under 18 år, men numera har jag förstått att kontakter är viktigare än hårt jobb och massor av tittare. Tyvärr. Men det får man tugga i sig.
Vilken lukt eller doft förknippar du med din barndom?
– Lukten av sågspån hos ”Pousettes trä” i Edsbro. Morfar och jag åkte dit i deras gamla bil och köpte bräder av morfars bekant Stikkan. Jag hoppade i kutterspånshögarna medan morfar handlade. Jag fick med mig en stor påse spån hem till min kanin Muffe. Jag kan fortfarande bli ”hög” på lukten av timmer och kutterspån. Älskar det!
✔︎ Minnesvärda kändismöten i Fråga Doktorn
◼️ Lennart Nilsson
– Hans livsgärning ska aldrig glömmas. En världskänd fotograf från Strängnäs. Vi möttes många gånger i studion. Efter alla möten blev vi vänner och Lennart och hans fru Catharina kom hem till oss på glöggfest och klappade våra katter Fräs, Charlie och Svans.
◼️ Kikki Danielsson
– Om folk visste vad Kikki fick gå igenom som liten så skulle man kanske vara lite mer stöttande och omtänksam mot henne. Denna supersångerska från Osby, som slog igenom i Nashville och hade möjligheten att lägga hela USA för sina fötter, valde Sverige och kärleken. Var det ett bra val? Det får Kikki själv avgöra. Jag vet dock att programmet med henne drog ofattbara 1,2 miljoner tittare.
◼️ Carin Götblad
– Juristen och tidigare polischefen… Hon har ett enastående engagemang för människor och djur. Mötena med henne har alltid varit en glädjefest. Vi delar en livserfarenhet – att män ibland har retat sig på oss för att vi är raka och vågar stå för vad vi tycker och inte alltid ”jamsar med”.
◼️ Jerry Williams
– Det finns folk man aldrig glömmer. Jerry är en sådan. Rak, ärlig och pålitlig. Inget skitsnackande här inte! Jerry, fotografen Eric Rönnqvist, Jerrys hund Assam och jag hade en heldag ute på en träningsbana i Täby. Jag hade med mig en röd blomma till Jerry och ett hundben till Assam – som blev så till sig av gåvan att han bet mig lite i pekfingret! Ärret har jag kvar som ett minne. Jerry, killen från Solna, kämpade hårt genom livet och fick många sorger som ung, men han behöll det viktigaste som människa, att vara schysst mot andra och stå vid sitt ord. Saknar honom.
◼️ Carina Höglund, Emma Jangestig, Helle Jürgenson
– De får representera alla dessa kvinnor och män som jag intervjuat som gått igenom det värsta man kan gå igenom. Att få sitt barn mördat, att leva med sorgen och saknaden och försöka få sitt liv att fungera.
Var du ett busfrö till barn?
– Ja, det var jag nog, men rätt snäll också. Men en gång skrämde jag livet ur mina småsystrar på landet, när jag drog på mig en dödskallemask som min mormor hade haft på en maskerad i Stockholm. Mina systrar hade tebjudning i gäststugan. Jag tog på mig masken, skrapade på stugans vägg och väste lite. Då blev det tyst på tebjudningen… När syrrorna till slut vågade titta ut hoppade jag fram i fönstret. Det blev vrål och skrik, jag var helnöjd.
Suzanne vill flytta till Italien
Vad är det bästa med Jörgen, din livspartner?
– Att han är snäll.
Har ni varit ihop sedan fan vet när?
– Ja, sedan en het sommar för länge sedan då vi blev kära i varandra.
Vad blir förhoppningsvis nästa glädjeämne i er relation?
– Att vi äntligen hittar lägenheten med balkongen som vi drömmer om.
När går du Jörgen på nerverna?
– Troligtvis hela tiden eftersom jag är envis och resultatbaserad. Jag vill ha grejer gjorda. Har inget tålamod med ”skjuta-upp-mentaliteten”. Livet är inte ändligt – och det går fort.
Tvärtom, då?
– Att han skjuter upp grejer hela tiden – som innefattar oss två. Och att vårt liv tillsammans ibland kommer i sista hand. Det är alltid så mycket annat som går före.
Säg tre grejer du vill hitta på!
– Att drömmen om att bo i Italien en tid slår in. Jag har börjat lära mig italienska ”un poco”, lite grann. En vacker dag drar jag dit med dragspelet. Livsglädjen är så mycket större där.
Slutligen Suzanne, vilken är den bästa stunden på din dag?
– När Svans kommer och lägger sig i knäet och vill gulla lite. Brasan sprakar och jag har några tända ljus som brinner. Då är det fint att leva.
LÄS OCKSÅ: Let's dance-dansarna om sina värsta tragedier
LÄS OCKSÅ: Lönelista: Hen tjänar bäst i Idol-juryn
Foto: TT & Privat