SVT-profilen Suzanne Axell om sambon Jörgen

Suzanne Axell är programledare för SVT:s Fråga doktorn och har två år kvar till pension. I en stor intervju med Hänt berättar hon om sina djärva planer för framtiden, vad hon tycker om att bli smygfotograferad – och om relationen med sambon Jörgen.

Hej Suzanne! Allt bra?

– Ja, allt är superbra. Solen skiner, jag har gjort sista bandningarna för våren och mammas ögonoperation igår gick bra. Jag är glad!

Visst består ”Fråga doktorn”-redaktionen av en samling hypokondriker?

– Svar nej. Jag tror att man blir mindre hypokondrisk av att ständigt brottas med de här frågorna. Jag har definitivt blivit det i alla fall. Och ju längre tiden gått, desto mer har jag insett hur bra vi människor mår av att gå i skog och mark. Frisk luft utan mobiltelefoner – det bejakar hälsan mest.

Vad är det allra jävligaste som hänt under en tv-inspelning av ”Fråga doktorn”?

– Det var nog den gången en gäst drabbades av supersvår influensa natten innan hon skulle vara med. Hon hade 42 graders feber, stackaren. Vi fick panikomlägga hela programmet.

Vilken är den vanligaste tittarfrågan som du och doktor Karin får till programmet?

– Till doktor Karin är det: ”Vad kan jag göra åt mitt blodtryck?” Till mig är det: ”Varför spelar ni in programmet i Umeå?” Jag har svarat på den 30 miljoner gånger känns det som.

Vem av kändisgästerna i ”Fråga doktorn” har du klickat bäst med?

– Jerry Williams. Jerry var en ren, äkta människa. Jag gillar äkta människor. Då menar jag inifrån och ut. Han hade kämpat sig upp från ingenting, jag kan känna igen mig i det. Jerry hade ett härligt hjärta. Allt var bra med honom. När han gick bort fick jag veta det fem minuter innan jag skulle gå in i en direktsändning. Det grep tag i hjärtat.

Suzanne Axells liv med sambon Jörgen

Upplever din kille Jörgen att du är gift med jobbet?

– Ja, men det får han tugga i sig. När vi träffades sa jag att jag hade en dröm och att jag tänkte följa den till vilket pris som helst. Jag älskar att vara journalist, jag beundrar duktiga journalister som Janne Josefsson . Han har verkligen jobbat sig fram, inte kommit fram för att han har någon känd morsa.

Vilken tid somnar du på kvällarna?

– Brukar dyka ner i kudden runt midnatt och till min omgivnings stora förtvivlan somnar jag på 0,2 sekunder. Jag har aldrig haft problem med nattsömnen.

Brukar du snarka, prata eller gå i sömnen?

– Jag både snarkar och pratar och jag har gått i sömnen. Det var när Jörgen och jag hade flyttat ihop. Jag klev ut mitt i natten på Brännkyrkagatan. Jag ville antagligen rymma, jag insåg väl hur mycket hushållsarbete som hamnar på en tjej. Det var nog mitt undermedvetna som spökade. Plötsligt vaknade jag upp i hörnet Ansgariegatan och tänkte: ”Vad fan gör jag här – i pyjamas?” .

Kändes det märkligt att gå hem den natten?

– Jag mötte en kille. Han glodde lite skumt på mig, men jag tänkte: ”Det är bara att knata hem”. Jag var ändå på hemmaplan, på Söder, så jag kände mig lugn. Men vi bodde fyra trappor upp… Tänk dig själv. Jag tog mig upp från sängen och ner på gatan… Det är en prestation.

Har detta drama fått till följd att Jörgen numera kedjar fast dig i sängen?

– Nej, jag låter aldrig någon kedja fast mig om det inte är frivilligt.

Du är inte klok, Suzanne! På vilket sätt har Jörgen en skruv lös, då?

– Oj, oj, oj. Hur många sidor har vi? Han tycker om att bygga högar.

Högar av vad?

– Av kläder, papper och roliga flaskor. Det är ett helvete ibland när jag ska röja loss, men det får jag ta. Han är snäll.

”Skulle klara mig utan honom”

Hur viktig är Jörgen för dig på en tiogradig skala?

– Jag tror stenhårt på att man måste klara sig själv – oavsett om man är kvinna eller man. Jag väljer att vara med Jörgen för att jag gillar honom, men jag skulle klara mig utan honom.

Så en sjua, eller?

– Säg en sexa, då.

Hur viktig är din katt Svans för dig på en tiogradig skala?

– Tio.

Pratar du med Svans som om han vore en människa av kött och blod?

– Absolut. Han är min bäste vän. Han är dessutom redaktionskatt som jag bollar idéer med när jag sitter ensam i mitt arbetsrum.

Du verkar fullkomligt besatt av katter. Du har till och med skrivit en bok om katter: ”Oss kattvänner emellan”. Varför är du kattmänniska och inte hundmänniska? Har du blivit attackerad av en hund någon gång, eller vad är det frågan om?

– Nu får vi ta och lugna ner oss lite grann! Jag är djurvän. Jag gillar alla djur och jag kämpar för att djuren ska få det bättre i den här världen. Jag är absolut inte besatt av katter. Jag växte upp med hundar. Sedan kom det hittekatter i min väg som jag tog hand om. Det bara blev så. Och sedan träffade jag underbara Susanne Hellman Holmström. Hon är kattexpert på ”Go´kväll”. Vi satt och surrade över en kopp kaffe och kom på att vi hade ett gemensamt intresse: katter. ”Ska vi inte skriva en bok?” sa någon. Sedan pitchade vi boken och fick ett bokkontrakt på fem minuter. Det var så det gick till.

Hur gammal är du i sinnet?

– 12. Josefin och Marie Nilsson från Ainbusk sa en gång: ”En flicka är aldrig så fri som när hon är 12 år”. Det är nog där jag stannat.

Axells järva pensionsplan

Om två år går du i pension. Har du pensionssparat flitigt eller tänker du leva på kattmat på din ålders höst?

– Åldern är bara en siffra. Jag har mött dödströtta 17-åringar ,och jag har varit på fest och Dagny Carlsson som är 107 år. Jag har partajat med henne. Så gnäll inte om åldern. Var glad för att du är här. Jag tänker i alla fall leva mitt liv fullt ut och ända in i kaklet.

Hur blir du på kort?

– Mina syrror säger att jag blir bra. Själv tänker jag: ”Men herre gud!”.

Blir du glad eller ledsen när folk smygfotar dig?

– Varken eller, men jag kan bli rätt förvånad när folk drar upp en mobiltelefon när jag är på fest och skyfflar en en födelsedagstårta i munnen. Oftast är människor vänliga och snälla och ska kramas. Jag möter nästan bara gulliga människor. Resten struntar jag i, faktiskt.

Vilken affär i dina kvarter gillar du mest?

– Jag gillar Floristkompaniet på Regeringsgatan. Där huserar underbara Malin som hjälper mig att skicka blommor när jag inte ens är i stan. Sedan gillar jag supersexiga bagaren på ”Ett bageri”. Det är en underbar kille.

Vem är din favoritsläkting?

– Förutom närmaste familjen, menar du då?

Exakt.

– My, min syssling. Hon är alltid glad och entusiastisk. Det är alltid full fart på henne. Hon har en livsglädje av Guds nåde.

Ponera att du döms till döden i USA. Vad äter du som sista måltid?

– Jag kan gnaga lite på Donald Trumps ben. Jag kan ta ett ben av Putin också. De är lika stora idioter.

Till sist Suzanne, vad skulle du välja: doppa dig i honung och ta en promenad genom Sveriges björntätaste skog, bli stampad på foten av en vrålapa eller knacka på dörren hos din närmaste granne mitt i natten – iförd pyjamas – och fråga om du kan få låna två miljoner kronor till en fräsig sportbil?

– (Skratt). Det första, det med björnskogen! Jag kanske möter Bradley Cooper på vägen. Det vore inte helt fel. Han kanske gillar honung…

FAKTA: Suzanne Axell

Namn: Suzanne Axell
Ålder: 63
Stjärntecken: Stenbock
Bor: Stockholms innerstad
Familj: Sambon Jörgen, 61, mamma Anita, 84, systrarna Anne-Lie, 59, Wictoria, 55, hittekattens Svans, troligtvis 12.
God egenskap: Snäll och generös
Dålig egenskap: Inget tålamod
Kändismerit: Dansat foxtrot med supertrevlige Tony Irving

FOTO: TT