Tack för panikattacken, Wahlgren

Hon ligger ner på gruset i sin rosa träningströja och hulkar. Håret uppsatt  i två tofsar och längs med hennes kinder rinner tårarna. Hon har fått en ångestattack för att hon vill börja träna men tog i för hårt när hon sprang (eller snarare småjoggade) uppför en brant backe.

Och allt detta sker inför kamerateamet som följer Pernilla Wahlgrens liv.

En annan hade panikartat försökt värja sig från kameralinsen i hopp om att dölja sitt uppenbara ”misslyckande”.

Men inte Wahlgren.

Hon förklarar gråtande rakt upp och ner för hela svenska folket som sitter bänkade framför tv-apparaterna att hon helt enkelt inte var beredd på kroppens reaktion.

I en värld av Hollywoodfruar och Instagramstjärnor som verkar leva det perfekta livet med guldljusstakar, super-hälso-frukostar och flawless hud älskar jag “Wahlgrens värld”.

Ett program där det verkliga livet som vi alla lever en helt vanlig orkar-inte-laga-mat-tisdagseftermiddag faktiskt får synas.

Efter mina år i nöjesbranschen vet jag hur vanligt det är att folkkära kändisar ogärna vill exponera den mänskliga och oglammiga sidan av sig själva. Långt ifrån alla, men en del skulle garanterat sticka huvudet i sanden om det gällde att prata om en ångestattack efter ett för tungt träningspass. 

Därför blir jag så glad när Benjamin vågar bli sur i tv för att han inte får bestämma över matlagningen och när underbara Bianca öppet kritiserar sin mammas oförmåga att hålla ordning. Vi vanliga dödliga (läs: icke kända och rika) behöver få se att kändisar som vi ser upp till, stör oss på, älskar och alltid pratar om har mod att gråta i tv för att deras hund gått bort eller skrika för att de inte hittar sin post. Att de är och gör precis som oss alla andra.

Så, tack familjen Wahlgren. Tack för att ni vågar vara mänskliga.  

Foto: Kanal 5/Dplay