Trollkarlen John Houdi: "Jag var besatt av magins konster"
John Houdi, 50. Den där långa killen. Och glada. Alltid på gott humör. Yvig i gesterna. Trollkarl.
Vi ska äta lunch på en köttrestaurang. Jag tänker att det passar en karl av Johns kaliber. Han dammar in god tid. Bullrig och skrattande precis som jag trodde han skulle vara. Och lång förstås. Förbluffande nog tar han bara en sallad.
– Jag var besatt av magins konster. Redan som barn tittade jag på otaliga filmer om den ädla konsten och försökte urskilja trixen för att lära mig. Joe Labero, 51, och jag delade på kassettkopior och skickade emellan oss och försökte se på filmerna hur det där gick till egentligen, berättar han mellan tuggorna.
Johns pappa var fotograf och hans mamma jobbade på cirkus där hon var trapetskonstnär. Hans pappa var utsänd från lokaltidningen i Skellefteå och fick syn på henne när hon sålde biljetter.
– Mamma gillade inte trollkarlar, men min far älskade dem. Han köpte proffstrolleri-rekvisita från en trolleributik via postorder.
Familjen bestod förutom av John av två systrar som inte alls har gått i brorsans fotspår. John hade ett tydligt sikte inställt på sitt framtida yrke och såg till att komplettera sin byggnadsritarutbildning med extra lektioner i engelska och maskinskrivning. Detta eftersom han visste att han skulle få nytta av det i framtiden. Utbildningen var bra att ha för att kunna snickra scener.
– Jag visste precis vad jag behövde kunna för att bli trollkarl, berättar han och torkar sig om munnen med servetten.
Sedan fortsatte John med en teleoperatörsutbildning, men hoppade av eftersom han fick problem med en typ av skolios.
– Kotorna i ryggen ska vara fyrkantiga, men hos mig är de liksom konformade och lite framåtlutade. Det handlade om ett par kotor i bröstryggen och det kallas Scheuermann sjukdom. Jag slapp göra lumpen och opererades när jag var 18 år. Nu har jag stelopererat sex kotor och har två stavar inopererade som hjälper till att räta upp ryggen.
Jag var djävulskt nervös, det var 50 personer som tittade och jag tänkte “jag skiter i det här nu”
Han var tvungen att vara sängliggande i nästan två år och ligga i korsett. Men det stoppade honom inte från att ihärdigt fortsätta träna på trolleritrick i sängen.
1975, blott 11 år gammal, gjorde han ett bejublat debutframträdande på IOGT NO-gården i Skellefteå. Några år senare, som 13-åring, började han extraknäcka som trollkarl. Men inför det allra första framträdandet var han riktigt nervös.
– Det var skyltsöndag. Jag var djävulskt nervös, det var 50 personer som tittade och jag tänkte ”jag skiter i det här nu” men sedan släppte det.
Men ett problem kvarstod. Att prata. Att sköta mellansnacket i showerna var ett dilemma.
– Jag behövde lära mig prata mer på scenen, tyckte det var rätt jobbigt det där, fortsätter John.
Det blev skådisen Per Ragnar, 73, som lärde honom konsten att tala. Han tipsade om att högläsa ur en bok och artikulera noga för att få ett tydligt snack.
– Vi träffades under jobbet med TV-programmet ”Sommar vid Stenungssund” och jag fick många bra tips.
Hemifrån flyttade John när han var 21 år gammal och då hade han också väldigt god hand med djur. Det fanns både hund, duvor, katter, fiskar, sköldpaddor samt en apa hemma under åren. Och det var under sina många föreställningar i unga år som John upptäckte sin allergi mot fåglar.
– Jag hade en gulkindad kakadua och blev så förkyld hela tiden. Det visade sig att jag var allergisk, så det var bara att lägga ner att använda djur i showen. Jag fick strunta i duvorna, släppa Lido-drömmen, fick tänka om och försöka vara rolig på scenen istället för att använda fåglar.
Så såg jag den där tjejen, hon satt i bilen bredvid och jag bad henne hoppa över till min bil
Kärleken Jeanette träffade John på en Valborgsmässoafton. De hade gemensamma bekanta och hamnade på en fest tillsammans.
– Jag hade jobbat i Umeå och var på väg hem för att gå på nattklubben Etage. Så såg jag den där tjejen, hon satt i bilen bredvid och jag bad henne hoppa över till min bil. Sedan åkte vi hela gänget hem till mig. Jag hade en fin etagelägenhet på den tiden. Dagen efter gick vi på bio och såg ”Dirty Dancing”. Hon var 18, och jag 23, skrockar han glatt.
De flyttade ihop snabbt. Jeanette jobbade som barnsköterska och John arbetade mycket i Stockholm.
Till slut beslöt paret att flytta till Stockholm och hyrde ett hus vid Karlbergstrand innan de flyttade till centrala Surbrunnsgatan 1995. John började blanda in mer komedi och buktaleri i sina shower, körde på Norra Brunn och halkade mer in på stand up comedy. Under 1990-talet gjorde han cirka 150 shower per år.
Han gifte sig med Jeanette i Las Vegas 1996 och dottern Michelle föddes året efter.
De flyttade till Danderyds kommun utanför Stockholm för 11 år sedan och då började Jeanette jobba med Johns ekonomi. Dottern Denise föddes och John beslöt att se till att vara hemma på alla storhelger när familjen utökades. Och 1997 var det dags för nästa steg i karriären.
– Jag satte upp krogshowen ”Magic Night”, ville höja min status men producenten gick i konkurs. Så en förvaltare fick köpa upp showen och det blev lite rörigt ett tag. Som tur var, var jag bara anställd, men jag minns att illusionisten David Copperfield (57), kom och tittade när han haft sin show i Globen.
Familjen trivdes bra i Djursholm, men längtade efter större tomt. När de hittade 1700-talsgården Hof Gård i Östervåla, strax utanför Uppsala, blev det kärlek vid första ögonkastet.
Nu går Michelle en stylistutbildning och Denise håller på med videos som hon klipper ihop på Yotube.
Illusionisten har cirka 250 föreställningar per år, men han älskar att vara hemma.
– Jag ser till att komma hem så fort det går, berättar han och avslutar sin middag.
Gillade du artikeln? Missa inte det här:
Alexandra Charles: ”Ena dagen var det champagne, andra dagen samlade jag tomglas”