Vilken idiot uppfann julen? Och kommer vi någonsin att lära oss?

Trots att vi inte ens har passerat första advent så har en smygande julirritation redan drabbat oss och vårt hem. Våra minnen från förra årets stress hänger kvar som en strypsnara runt halsen på oss båda två och den viskar ordet ”panik” i våra öron.

Förra året hade Tony sin julshow(precis som i år), vi gick på nästan varenda glöggfest vi hann med och utöver det hade vi en stor jultapasfest hemma med vänner. När själva julafton infann sig så hastade vi ut till Alexanders föräldrar på landet för att fira en svensk jul, på juldagen tog vi ett flyg till England för att fira brittisk jul med Tonys familj och släkt.

Som ”the icing on the cake” passade vi på att klämma in nyårsfirande i Åre med nära vänner direkt efter hemkomsten från England. Pust! Vi hade behövt två veckor på en enslig strand för att vila upp oss efter jul och nyår 2013! Vi lovade varandra dyrt och heligt att vi inte skulle göra om samma skit igen kommande år.

Så vad hände med löftet? I maj började uppbyggnaden till infernot… Tony blev bokad för sin julshow i Södertälje och under sommaren började diskussionen med hans familj om när vi skulle ha tid att komma över igen. Summan av den diskussionen blev att alla tyckte att vi skulle ha en familjeträff vid julen igen, men i år skulle vi vara värdar för hela firandet hemma i Sverige. I september köptes den första julklappen som blev flygbiljetter till Tonys familj för resan till Sverige. Trots det vi dyrt och heligt lovade varandra förra året och att planeringen varit igång sedan i somras, så har vi hamnat i stress- och irritationsfällan igen… Grattis till oss!

Nu är inte allt med julen förknippat med ondska och förtvivlad stress. Som för alla underhållare är november och december en fantastisk tid att få jobba mycket, då såväl restauranger som företag är i behov av julshower. Precis som affärerna varje år tidigare och tidigare börjar sälja julgrejer drar säsongen för julshower igång tidigare för varje år. Tonys första julshow i år var den 17 november, samma dag som vi lade märke till julgranarna i Skärholmens centrum och julbelysningen i Stockholms city. Och då var det sex veckor kvar till jul!

Vårt liv hemma är just nu en juldokussåpa med allt vad det innebär med diskussioner och tjafs; Vad skall vi köpa till alla? Vilka skall få julkort? Vilken mat ska vi bjuda på? Och HUR ska nya huset pyntas? Med andra ord; samma skit som alla går igenom för den här högtiden som i grund och botten bara är stressig, irriterande och dessutom kostar en förmögenhet, men som ändå när allt är över ger oss en känsla av lycka och ett tillfälle att få vara nära familj och vänner.

Trots att vi behöver vänta till slutet av januari för att ha betalat av allting kommer vi konstigt nog att längta efter nästa jul igen. Men innan dess ska vi överleva den här julen och för säkerhets skull också pressa in ett nyårsfirande på Gran Canaria med Alexanders syster, man och barn. Bara för att öka på stressen lite mer.